Paschas dagbok:
Pascha kommer här att skriva lite om sina upplevelser. Det blir kanske inte varje dag, eller ens varje vecka, men det blir definitivt av när det händer något:-)))
*** Glöm inte att klicka på bilderna för att se dem i större format ! ***

Enligt önskemål så kommer alltid de senaste dagboksnoteringarna att stå högst upp på sidan. Annars kan ni klicka på nedanstående alternativ för att bli skickade direkt till den plats ni vill.

2004-07-25 Fluff i nöd ! ! ! Långt inlägg i dagboken...
I början på maj kastade matte bort min absoluta favoritleksak, purpurdraken jag fått av Jojjo, eftersom Fluff hade tuggat sönder den helt och hållet. Det var den enda leksaken som jag faktiskt INTE tuggat sönder, så tar den snorungen ihjäl den... Matte märkte att öronen, fötterna osv försvann och någon gång såg hon Fluff kräkas upp någon liten purpurfärgad bit.
Några veckor efter att matte kastat den så blev Fluff lite dålig, alltså i slutet på maj. Hon kräktes lite oftare och blev något hängig. Matte tog henne med till veterinären och det togs lite blodprover och röntgades. Matte talade även om detta med draken. Proverna visade inget och kontraströntgen såg fin ut. Inget konstigt utan förmodligen något virus. Vi skulle avvakta och se att hon inte blev sämre. Fluff blev bättre.

Plötsligt upptäcker matte att Fluff rasar i vikt. Det går fort också. Matte som alltid hävdat att ett friskt djur inte svälter sig, börjar så smått inse att Fluff håller på att tyna bort. Hon går dock omkring och tigger mat med skrikande mage, men vid närmare koll så slickar hon bara i sig gelén på burkmaten och äter inte upp bitarna. Hon tappar mer och mer i vikt och matte bestämmer sig för att kolla upp henne igen. Det har nu hunnit bli 5 juli.
Det tas fler blodprover, bl.a för att kolla katt-leukemi och katt-AIDS. Dessa prover var tack och lov negativa. Det tas fler röntgenbilder 9 juli och nu ser vet. att det är något konstigt i buken. De ringer matte på jobbet och frågar om de kan få öppna henne. Det kunde lika gärna vara gaser, men man vet ju aldrig. Matte trodde nu att det definitivt var tumörer de pratade om och blev himla orolig. Självklart gav hon klartecken för att öppna upp henne... Operationen skulle ta en halvtimme och Jojjo skulle själv ta hand om sövningen. Det tyckte matte kändes bra, eftersom ju Fluff känner Jojjo.
När det gått över en timme ringde Jojjo till mattes jobb och talade om att de fortfarande höll på, men att de hittat.................... en 2x1 cm stor purpurfärgad plast/gummibit. Jojjo (och senare matte) visste direkt vad det var, eftersom det ju var hon som köpt draken.
Operationen tog en och en halv timme och det var jobbigt sa de på kliniken. Det var lite läskigt att öppna henne, eftersom hon inte hade någon underhudsfett att skära i. Fluff vägde bara 1.6 kilo jämfört med 2.2 i slutet på maj. Hon hade alltså gått ner över 25% i vikt på 1½ månad ! ! ! ! ! ! Inte bra. När de hittat/lokaliserat gummibiten så tog de ut den. Den var nästan mumifierad så den hade legat där länge. När de skulle sy ihop Fluff så var de tvugna att ta bort ca 8 cm av tunntarmen, eftersom det inte gick att sy i den annars. Den gick bara sönder när de försökte.
Nu återstod en jobbig väntan på att se om hon klarade av att återkomma efter operationen. Alla var jättegulliga och såg till att matte då och då fick information om läget. Till saken hör att matte i samma veva skulle dra iväg till Danmark, så hennes pappa och mormor hade lovat att sköta om Fluff om hon skulle få komma hem. På fredag eftermiddag fick Fluff åka djurambulans till Albano för att ligga där på observation. De tyckte att det fungerade bra när hon tex fick en räka att äta. Den gick igenom och kom ut på rätt sätt och i rätt form:-) Fluff fick åka hem på måndagen till mattes mormor, Sivan. Där blev hon omhändertagen som den prinsessa hon är, och blev uppsatt på en piedistal. Både mormor och morfar skötte om henne med varsam och noggrann hand, och Fluff fick vara både i deras kök, på deras terass och sola sig och nere i deras fina iordninggjorda källare.
Tuff fick åka hem till pappa John och härja loss i radhuset utan Fluff.

PAPPA, MORMOR & MORFAR ! Tack snälla snälla för att ni hjälpte oss när det blev trassligt. Ni är ovärderliga och vi vet inte riktigt hur vi ska kunna återgälda detta. Pappa har åkt flera mil hit och dit för att hämta, lämna katter, besöka Fluff hos vet. och bara för att vara matte Carros moraliska stöd. Även MAMMA, du är guld värd. Ditt och pappas stöd när det är svårt med djuren betyder oerhört mycket för mig. Jag vill även tacka dig för att du tog hand om Pascha inklusive hämtning/lämning över Danmarksresan.

Nu är det drygt två veckor sedan operation och Fluff mår mycket bättre. Hon är fortfarande svag och mager som en skrika men hon äter då och då, bajsar som hon ska och senast nu ikväll jagade hon en nattfjäril med stor inlevelse. Dock är Tuff väldigt burdus och bullrig med Fluff. Hon vill brottas och tar tillfället i akt nu. Fluff orkar inte riktigt med detta och matte får gå emellan lite då och då. Fluff är ju mindre än hälften så stor för tillfället... Fluff får specialbehandling även här hemma. Hon får sova med mig och matte på natten, i mattes stora säng. Där har hon en mjuk filt och hon njuter i fulla drag. Tuff, hon är så aktiv på natten att hon stängs ut i kök/hall/badrum eftersom matte annars inte kan sova. Normalt är båda katterna där ute nattetid, men matte vill inte lämna Fluff med Tuff utan tillsyn riktigt ännu...
Matte är JÄTTETACKSAM över att katterna är försäkrade. Denna historia gick på 18.660:- innan reglering från Agria.
Tills nästa gång, ha en riktigt trevlig sensommar.

till toppen

2004-06-01 Valparna har flyttat !
Jaha, då har de små liven blivit tillräckligt stora för att flytta hem till deras nya familjer. Vi fick tillfälle att träffa dem allihop (en familj hade vi träffat sedan innan) och det uppskattade vi och även de tror jag. Nu har ju jag inte haft speciellt mycket med mina barn att göra, eftersom Kiwi skött det med bravur, men det känns ändå lite ledsamt att de 8 veckorna gick så fort.
Familjerna var jättegoa och jag litar på att de ger mina barn en trygg och härlig framtid. Lycka till allihop;
Åsa med T2, Lars med Taro, Tommy & Anita med Tayo, Stefan & Barbro med Ticco, Annki med Thurbo, Elisabeth med Thindra och Carin & Mikael med Tascha. Tissot flyttar nog snart, men det är osäkert till vem.

Annars har jag även visat framtassarna på Agilitybanan. Vi (matte...) har haft en paus i agilityträningen sedan September 2003, då hon tyckte att vi hade för många diskussioner på tävling, hon och jag. Jag har fått träna en gång i vår och sedan var hon tokig nog att anmäla till Kumla eftersom vi ändå skulle dit. Vad händer? Matte vågar inte springa själv då hon är livrädd för att ramla och ta emot sig med sin nyopererade hand. Alltså tar Peter hand om mig och ser till att visa mig vägen till placering 4 och första pinnen i Agilityklassen :-))) Resten av loppen gick bra trots 2 diskningar och en 10-felare. Matte var superglad över att Peter ville springa med mig, och hon är tydligen hemskt tacksam. Nog för att jag själv tror att jag gjorde mesta jobbet, men hon har fått för sig att det inte gått utan Peter. Hur vet hon det??? Hade hon släppt mig fri på banan så hade jag kanske klarat det utan handler. Det lär hon aldrig få reda på:-)

Snart bär det av till SM i Kumla. Det är Agility och Lydnad som går av stapeln. Jag har tydligen inte kvalat dit men får följa med ändå. Vi ska hejja på Luckie, Louie, Chezzie, Foxie, Nellie, Mimmi, Ian, Joppe, Qvintus, Nicka, Cassi och Delta. Dessa tolv är kvalade och två andra ligger på reserv, Bozz och Flicka. Hoppas att även dessa kan delta. Det ska bli spännande minsann. I lydnad är det bara en Belgian kvalad, Mysak, men då har han i stället den högsta snittpoängen i kvalet:-) Men så blev han årets Lydnadshund också...

till toppen

2004-05-05 Läses som igår, 040504
Äntligen har jag (matte Carro) fått låna tangentbordet. Här kommer en redogörelse från gårdagen:

Idag var jag och hälsade på på jobbet. Lämnade mitt läkarintyg (har äntligen opererat bort cystan i handledsbenet) och umgicks lite med kamraterna. Det blev dock en snabbvisit då Pascha satt utanför och väntade. Det är ju TOTALT hundförbud i nya *Hufvudkontoret*... Chefen Annika följde med ut för att träffa Pehrzon innan jag åkte vidare och han blev såååååååå lycklig. Han är galen i henne. Med kom en kollega, Johan, som ville träffa honom live. Pascha bara tittade på honom och var inte ett dugg intresserad, han hade bara ögon för Annika. Men plötsligt så satte han in huvudet mellan Johans ben så då var det bara för Johan att börja klia honom på ryggen. Att sätta in huvudet mellan benen så där, det är nog det tydligaste tillgivenhetstecknet från honom. Det tråkiga är att karlar inte alla gånger tycker att det är så kul:-) De tycker att det är pinsamt, hehe.

Efter någon minut kom ytterligare en kollega, Yvonne, med en cigg i handen. Pascha började nysa våldsamt och Yvonne frågade på skoj om det var ciggen. Japp, svarade jag, men varken hon eller Johan trodde på mig. Turligt nog var ju Annika med och hon bedyrade att så var faktiskt fallet. Hon vet att Pascha gör så där, ofta nyser han överdrivet hårt bara för att vi andra skrattar åt det...

Tog sen tunnelbanan till "Tekniska Högskolan" för att där byta till tåg mot Åkersberga. När jag klev av tunnelbanan så hör jag en tjej inne i vagnen säga till sin kompis att -Åhhhhhh, en groenis ! med lycka och längtan i rösten. Pascha blev minsann jättestolt och gick med högt buret huvud (eller var det jag...?). På tåget var det tomt så vi satte oss i en egen del med fyra säten. Efter en station kom 2 till och satte sig där vilket gjorde det lite trångt. Efter ytterligare en station kom en tredje och satte sig, men Pehrzon han låg kvar på golvet mitt bland alla fötter. Tack och lov, för jag vet inte vart jag hade gjort av honom annars... Tyvärr hade jag båda mina fötter under sätet för att underlätta och så satt jag i drygt 30 minuter. AAAAAAJJJJJJJJJJJJ vad ont jag fick i knät sen... Förresten så har jag fått svar på magnetröntgen, den visade på en minisk-skada... Tänk att man inte kan gå med problemen direkt! Har ju haft ont i detta knä sedan barnsben:-(

 Väl hemma hos mamma så har vi goooooooosat med plupparna:-) Som ni kanske sett på A-Te-Ell's hemsida så har de även fått vara ute för första gången. Reaktionerna var lite olika, några tyckte att det var jättespännande och några frågade först _varför_ man ska vara ute, det var ju kallare än inomhus. Tänk, de är 4 veckor idag! Nåväl, lite kyligt och kallt blev det så alla fick komma in igen till slut, snällt va? :-)

Hasse kom och Kiwilutten blev RYSLIGT LYCKLIG ! Hon visade husse bebisarna och hon bara lyste av mallighet. Husse fick nog en tår i ögat:-)

På kvällen fick jag skjuts av Hasse till tunnelbanan vilket underlättar en hel del. Tack Hasse ! ! ! Väl på tunnelbanan kommer två killar av utländskt påbrå, ganska kralliga, och den ena sätter sig snett mitt emot mig. Inget jag direkt reflekterar över tills han inom loppet av fem sekunder från att han satt sig har klappat på Pascha OCH tagit tag i hans huvud och pussat några gånger på det. Jag satt som en fågelholk och visste inte vad jag skulle tro/säga/göra. Jag är bara så glad att jag har en hund som Pascha som verkar kunna läsa av situationer (eller satt han i chock...?) och tog emot pussarna, han kände nog att jag inte kände något obehag eller någon rädsla. Jag kan faktiskt inte förstå hur karl'n vågade stoppa ner näsan! Tänk om Pascha hade suttit som en pitbull i ansiktet på honom!?!?

 Nåväl, efter pussarna lade sig Pascha ner och somnade. Han gör ofta det i tunnelbanan och på tåg & bussar, han vaggas ju till sömns:-) Fast denna gång så sov han inte på bussen. Vi åker ju buss i 10 minuter innan vi kommer hem och när vi hade satt oss ner så såg Pascha ett kex i "barnvagns-fållan" där vi brukar sätta oss. Förmodligen var det ett barn som tappat kexet under dagen. Han nosade lite försiktigt på det och jag sa inte ett ljud. Visst brukar han fråga om lov om saker och ting, men fritt liggande kex på bussen har vi aldrig stött på tidigare... Jag sa som sagt ingenting och Pascha han lade sig ner och "psykade" kexet hela vägen hem. Eller kanske att han vallade det med "eye" som den sanna vallhunden han borde vara?

Hur som helst så klev vi av bussen efter 10 minuter och det var inget tjafs om kexet. Han klev så snällt av utan att äta upp det. Men han hade i alla fall sett till att ingen annan kunde ta det heller, han låg ju i vägen...

mvh
Carro, matte

2004-04-09 Jag har blivit pappa !
Hej på er allihop. Jo, det är så att min älskade fru Kiwi har nedkommit med 8 härliga små barn den 6:e april. Det blev 6 pojkar och 2 flickor. Lite snedfördelning, men å andra sidan så är ju vi grabbar bara bäst. Mamma och barn mår toppen och finns hemma hos "mormor", kennel A-Te-Ell.

En annan kulig sak är att jag har fått en ny granne. Det är Kooikerhondjevalpen Milou som flyttat in hos våran fastighetsskötare. Ni vet han som håller snyggt åt oss latmaskar i huset.
Hur som helst så är Milou inte vilken valp som helst, utan han kommer ifrån en etablerad kennel i Norge. Familjen Hemming har precis hämtat honom, för bara några dagar sedan, och han är 9 veckor gammal.
Milou är jätterolig, stojjar och leker och springer som bara den. Han är jätteaktiv och tröttnar inte i första taget inte. Så här ser Milou ut:

Lillmatte Ida och Milou	När Milou är trött så har han sin fristad i buren.	Även en toalettrulle kan vara vansinnigt kul att leka med:-)	Så här söt är man när man är liten valp och heter Milou.	Här är då jag tillsammans med min nya granne !

Idag har vi förresten varit och hälsat på min morbror (mattes bror) Tråget, som flyttat ner till Oxelösund. Det var himla långt att åka, men det gjorde inget. Vi fick kakor och bullar och till det fick vi dricka vatten. De tvåbenta drack kaffe och CocaCola. Tråget har också en katt, men den fick vi inte träffa. Hon är tydligen inte så förtjust i hundar så hon fick "slippa" oss.  Det var hur som helst en himla fin lägenhet med tapeter som mamma tyckte mycket om. Hon blev riktigt imponerad sa hon. 

I morgon är det dags för mig att visa mig snygg på "Lilla Stockholm". Jag har dock ingen chans till vinst säger mamma, för Kung Greco kommer också. Då får man vackert se sig slagen:-) Men men, jag står gärna tvåa bakom honom, han är ju min idol. Min lillebror Savoy kommer också och vi tre är de enda hanarna. Lite katastrofsiffror säger mamma, som berättade att det dessutom bara är en tik anmäld. Detta är alltså en internationell utställning, så det är verkligen katastrof som hon säger.
Efter utställningen ska jag åka med mormor hem, för mamma ska jobba på utställningen på hela söndagen. När sedan utställningen är slut på söndagen kommer hon hem till mormor, så ska de tydligen åka till Åland på måndagen och titta på Grecobarn.

Nu ska jag äta middag, vi hörs snart igen.

till toppen

2004-02-16 Bildserie följer: klicka på bilderna för att se dem i större format.

Så här mosad kan man råka bli av en Pascha. Inte alltid så lätt att heta Fluff, som för ovanlighets skull tyckte att hans hårdhänta lek gick an...	Men även Fluff kan ta i:-)	Ett bra grepp kallat "Hindleg Nosegrabbing"	Nej Pascha, mamma säger att man inte får säga fula saker.	Ge mig en kram så är vi vänner... !
Efter lek behöver man putsas lite tycker storebror.	Hrmmm. Ja lite putsning var det...	Nåja, även storebror behöver göras ren efter en match.	Nu behöver inte matte borsta Pascha på ett tag, tack för hjälpen:-)	Jaha, när det var slutlekt då kom även Tuff och gosade ner sig.

till toppen

2004-02-06 Löööööööööööv ! ! !
JAG SKA BLI PAPPA IGEN :-)))
Både i tisdags och i torsdags fick jag umgås lite mer intimt med den finska babe'n Kiwi, som bor i Fagersta. Det är mormor som äger henne och som ska ha kullen, men hon tillhör till vardags en jätterolig kille som heter Hasse. Det är Peters kompis och han har alltid godis och bus över till mig. Sånt tycker jag extra mycket om !
Hur som helst så fick jag träffa Kiwi själv dessa dagar, utan de andra hundarna, och hon luktade jättegott kan jag lova. Lite generad blev jag dock då hon bokstavligen talat våldtog mig på tisdagen. Herregud, kvinnor brukar ju vilja ha lite förspel men tydligen inte alla... Nåväl, på torsdagen var hon inte riktigt lika hysterisk så då fick jag "ge igen" lite. Nu var det jag som höll kommandot och det klarade jag av galant. Blunda för gnället och bara kör på var mitt motto. Det höll i hela 12 härliga minuter.
Nu blir det till att vänta i låååååååånga 9 veckor för att se om det gett resultat. Hoppas det, det är ju så gulligt med små söta tassar på golvena och små goa pussar överallt.
För att se mer om kullen som komma skall så kan ni klicka HÄR.
Vi hörs snart.

till toppen

2004-02-01 Vintersemester
Hej mamma och välkommen hem. Hoppas att du har lyckats ha roligt utan mig. Själv har jag väl haft det hyfsat. Greco bor hos Sanna över helgen men kommer hem i morgon bitti. Då är platsen på tronen inte min längre antar jag. Mormor är jättesnäll. Du har ju inte klippt mina naglar ordentligt så det är himla jobbigt att halka omkring på övervåningen. Därför får jag nu min mat i köket i stället. Tur det, annars hade jag nog svultit ihjäl för där uppe kan man inte vara längre.

Efter maten är jag duktig och visar att jag kan det här med jämställdhet. Jag delar den tunga bördan Chiquita har med att behöva diska varenda dag.

 När det är klart brukar vi få gå ut och då jä....ar! Anders bara öppnar dörren och vi far ut som galna, speciellt jag. Försten ut, tvärvändning och struptag på lillasyrran. Fast sedan får jag skällning av Anders och det kan det vara värt. Det är annat när mormor släpper ut oss. Då skall det vara så himla märkvärdigt. Alla skall sitta först och sedan släpper hon ut Soya först.
Dumt och orättvist.

I dag har vi letat falukorv i köket. Syrran börjar faktiskt bli riktigt snajdig nu. Hon letade upp en korvbit som låg 1 dm ovanför golvnivå i dag och det, sa mormor, var första gången. Annars har de alltid legat på golvet. Själv hittade jag min direkt, brukshund som jag är. Sov gott lilla mamsen. Jag har förstått att vi inte ses förrän om flera, flera dagar men dååååååå skall vi ha kul, eller hur?

Puss & Kram,
 Din (vad som än händer) PPPP

till toppen

2004-01-09 Katter, lyxåk och utställningar
Tiden far iväg som bara den, speciellt nu när det har varit jul- & nyårshelger.
Här har det firats på lagom nivå tycker mamma. Inte så mycket julklappar (förutom till oss "barn" då) utan mer mysigt umgänge och trevligt sällskap. Vi har varit hos gammelfarmor och gammelfarfar en hel del, där det bjudits på en del julrester, diskmaskinstvätt, kex och dylikt. Mamma och gammelfarmor är alltid oense om hur mycket jag ska få, men tänk att även om mamma tror att hon "vunnit" kampen så går jag och gammelfarmor undan i köket och sköter vårt i hemlighet. Hon är så go den damen, ger mig det jag vill ha och ojjar sig över att jag aldrig annars får något. Och jag ääääääääääär ju så mager:-))) Hon har ju lite rätt i det att jag inte får godsaker hur som helst. Mamma brukar ju alltid vilja att jag ska göra rätt för mig först, endera med konster eller med träning.

Fluff & Tuff växer och frodas. Det är 'FULLT ÖS - MEDVETSLÖS' som gäller här. Först springer de i hundra knyck runt runt i lägenheten, med mig springandes efter, sedan stupar de i soffan nästan i språnget. De är rätt gulliga när de sover, även om de är bra mycket kuligare när de är vakna.
Dessa tjejjer är aningen för morgonpigga för mamma. Vi har börjat att ha delat i lägenheten på natten nu, för annars kommer de och väcker oss vid 05.00 eller så. Nu får de vara i andra halvan av lägenheten och pyssla med vad de vill, för vi vill ju soooova ända tills klockan ringer.

Senast i helgen var jag, Soya, mamma och mormor iväg och tittade på en agilitytävling. Jag var inte med eftersom mamma bestämt att vi tagit paus, men däremot så tävlade lillasyrran Qobra för första gången. Det gick så bra att hon kom 4:a av 80 hundar. Hon var även nollad, så hon fick en uppflyttningspinne på en gång:-)
Jisses vad stolt jag är över henne ! ! !
Efter denna tävling åkte vi hem till mormor för att umgås med några gäster. Det var ett par som hade en Nightrunner's tik efter My och Greco. Hon heter Happy och levde verkligen upp till sitt namn. Hon var helt enkelt............ UNDERBAR! Jättesöt, jättesnäll och bara... helt jättekär blev jag !
När människorna hade fikat och pratat klart så var det dags att åka. Jag och mamma fick åka med dem till tunnelbanan vilket vi var hemskt tacksamma för. Och vet ni? Vi fick åka Mercedes, det ni !
Det kändes som att åka i ett flygplan, skitaballt, bilen bara gled iväg. Jag somnade snabbt i bak och sov som en prins och tyvärr tog resan slut alldeles för fort. Ut i kylan efter bara 15-20 minuter för att sätta sig i en kall, smutsig tunnelbana. Blä, roligare kan man ha. Nåja, jag somnade rätt snabbt i den med så det gick ändå ganska fort hem.

Lite resultat måste jag ju tala om också. Jag var med mamma på mässan på Lucia och där var det Nordisk VinnarUtställning. Jag tog mig i kragen och svepte hem ett BIR, vilket ledde till att jag numer i stamtavlan har ytterligare en titel; NORDV-03. Det betyder Nordisk Vinnare 2003:-)
Helgen efter var det dags för årets sista utställning, vilken även var en special för oss Belgianer. Det var en show i julens tecken och det var bara sååååååå mysigt. Alla var på toppenhumör och skojade och skrattade tillsammans. Jag blev 'handlad' av Linnéa Sekobon som är ett riktigt proffs (hon gjorde mig ju även till BIR helgen innan) och vi tog hem Bästa Hanhunds klassen. Mamma ställde min lillasyster Sibelle och hon var så vacker att man tappade andan. Det tyckte även domaren som gjorde henne till Bästa Tik. Två A-Te-Ellare i BIR/BIM som så många gånger förut:-) Nu var det så att lilla Sibelle, hon skötte sig så innerligt bra att hon blev BIR över mig. Detta gjorde inget eftersom jag ju gärna står 2:a efter ett gott exemplar. Vad tror ni händer sedan? Jo, Sibelle blev Best In Show, vilket betyder att hon vann över drygt 90 hundar. Häftigt va? Och detta var hennes första utställning + att hon bara är 10 månader gammal.
Sibelle blev även BIS-junior, jag blev BIS-champion och BIS-2 BIM. Min och Sibelles mamma, Chili, blev BIS-veteran och BIS-avelsgrupp (med hjälp av Sibelle, mig, Soya och Pastelle). Mormors uppfödning blev BIS-uppfödargrupp (med hjälp av Sibelle, mig, Soya och Pastelle). Det var verkligen mormors dag, och det har hon förtjänat.
VI ÄLSKAR DIG MORMOR CARIN ! ! !

Nu får ni ha det så bra tills nästa gång

till toppen